Summering och bilder från Sportfiskemässan 2018

Så var Sportfiskemässan över för detta år. Förra året missade jag den då vi fick vårt tredje barn samma dag som den öppnade. I år var han med, vi hängde på låset på fredagen och jag visste att det gällde att vara så effektiv som möjligt.

När det öppnade så var det många som direkt sprang till sin favorit-betesbyggare. Tror att det var hårdast tryck på Wolfcreek och Eastfield men även andra på betesbyggargatan fick känna på anstormningen. Jag siktade in mig på Wolfcreek först, blev lite besviken när det inte fanns några vanliga Wolfar. Istället blev det några Cubar, inte riktigt ursprungsplanen men det fanns inte så mycket tid att tänka. Folk om kring mig handlade sanslösa mängder beten.

Efter det blev det Eastfield och sedan raka vägen till Bjerks på betesbyggargatan där en fantastiskt fin present väntade. Jag hade fått förhandstjinga ett bete som det visade sig att Bjerks och min vän Tobias hade fixat till och betalat så det var en fin överraskning.

Vidare på betesbyggargatan sammanstrålade jag med Thomas, Rickard och Jimmy som jag inte träffat sedan Rügen. Under hela mässan mötte man mängder av bekanta och vänner och det är lite av det mysigaste med Sportfiskemässan. Det är som en stor återträff och man blir glad.

Jag är mest intresserad av beten och betesbyggargatan vandrade man en del upp och ned. En trend som jag tyckte mig se var att det var rätt poppis att låta träet i betena synas igenom. Wolfcreek hade gjort det, Calm Baits, Brunnberg och fler. Är väl inte ett helt nytt grepp men fint blir det.

Gusten höll sig vid rätt bra humör under hela mässan, mycket tack vare att den gode Thomas stack åt honom en Flapjack i färgen skitmört. Den var poppis. Men man fick kompromissa en del, inte stå still för länge och hoppa över en del. Jag kollade lite snabbt på båtar. Buster M Fish såg fin ut, Finval var kul att se mer av Mojoboats hade som vanligt många båtar i sin monter.