Spinnpremiären brukar sällan vara någon succé för min del. Ändå så står man där laddad till tusen, oftast lite för tidigt på året med frusna händer och dåligt fiske.

I år hade jag planerat in spinnpremiären i Blekinge tillsammans med Rickard och Thomas. Våren var på väg där nere och vi såg ut en helg en bit fram som passade oss alla. Sedan kom bakslaget, kung Bore återvände till Sverige och plötsligt var det vinter igen och den hade inga planer på att släppa greppet.

Tackling av beten

Vi följde prognoserna nervöst veckan innan och det såg inte ljust ut. Till slut så bestämde vi oss för att åka ned ändå då vi försäkrat oss om att det gick att sjösätta. Vi räknade med att det skulle vara lite is i vikarna och trögfiskat, men att vi i alla fall skulle få komma ut på sjön och spinnfiska.

Rickard ryker

Hoppet sägs ju vara det sista som överger människan men när vi fick se isen som låg i viken där sjösättningsrampen var så sjönk modet lite. Det visade sig bli en utmaning att ta sig ut genom den fyra-fem centimeter tjocka isen de 500 meter som den låg. Men Rickard som tydligen jobbat på isbrytare i ett tidigare liv löste biffen.

Rickards isbrytare

Väl ute ur viken några timmar senare så ankrade vi upp och tog en välförtjänt fikapaus och årets första kast.

Så var vi igång

Mycket riktigt så låg isen längst in i de allra flesta vikarna vi ville in i och det var svårt att fiska riktigt blekingegrunt. Vi hittade några platser som vi fiskade rätt hårt på utan resultat. Men solen sken och humöret var på topp ändå. Spinnsäsongen var igång!

Öppet vatten

Nästa dag så var det -10 när vi vaknade. Vi bestämde oss för att testa en annan plats och trailade båten dit för att upptäcka att isen var ännu tjockare där. Vi åkte då tillbaka till gårdagens ramp och fick på nytt bryta upp rännan ut. Denna dag hade det bildats mer is och det hade även blåst in is i vikarna då det var sydlig vind.

Mitt i drivisen

Vi passade på att testa Thomas nya fina beten som han byggt under vinter och filmade dessa. Det var det första riktiga vattentestet på dessa prototyper och de såg riktigt fina ut trots att Thomas antecknade några förbättringar som han ville göra.

Thomas med ett av sina beten

På en plats som kändes skapligt het tändes hoppet efter att jag känt något på en bb-tail och gjort ett mothugg. Tailen var neddragen längre än ett par byxor på en raggare som slår en sjua när den kom upp. Det hände dock inget mer trots att vi la rätt mycket tid på den platsen.

BB-tail med neddragna byxor

Premiären blev alltså två dagar utan att någon av oss tre såg en fisk. Trots det är jag nöjd med att ha kommit igång för säsongen, att ha värmt upp kastarmen, ställt in siktet, testat lite nya beten, bekantat mig lite mer med blekinges skärgård och att få ha umgåtts med två lika inbitna sportfiskare. Om väderprognosen stämmer framöver så lär det dröja ett tag till nästa pass.

Tack för servicen av Predatorn igen Rickard!