Rügen, detta storgäddparadis dit man bara åker och öser upp jättegäddorna. Eller hur var det nu?

Detta år var vi ett gäng på 18 personer som åkte ned tillsammans, Steve som måste ha ett tålamod av guld styrde återigen upp det för oss. Min resa startade i skåne detta år då Christian och Alex plockade upp mig tidigt på morgonen. För min del blev det en rätt smärtfri resa, annars brukar det vara rätt slitig när man ska med morgonfärjan i Trelleborg och start. Det blev en blåsig resa över till Tyskland och vi visste att det såg mörkt ut inför den första dagens fiske.

Morgonfärja från Trelleborg när man bor i Stockholm eller längre upp ändå resulterar i trötthet

Dag 1

Vi visste som sagt att fisket med högsta sannolikhet skulle bli inställt pga för hård vind och det bekräftades redan kvällen innan. Var ingen extrem vind utan runt 15 m/s men alltså ändå tillräckligt för att ställa in fisket. Så denna dag fick handla om annat. Jag har haft med mig vadare förut men kunde inte i år pga att jag behövde optimera min packning, det är annars något jag kan rekommendera om man vill utforska öns landfiske. Istället så åkte jag Christian och Alex in till Stralsund. Där gick vi på Ozeaneum som har gigantiska akvarium, dock inte en enda levande gädda. Ett besök hos sportfiskebutiken Angel Joe och så en avslutande lunch på Schipperhus – überaschungteller! Där vi även fick resans första Schwarzbier då Schillings i byn där vi bodde skandalöst nog hade slut på det.

Fisklunch på Shipperhus i Stralsund
Studerar gäddmat på Ozeaneum

Dag 2

Så var det äntligen dags att komma ut och rasta betena. Vinden hade mojnat rejält och det som syntes av gårdagens vind var högt vatten och mycket gräs i hamnen. I vår båt gjorde vi en lång transport, över en timmes enkel resa. Vi fiskade tillsammans med en annan guidebåt i det område vi befann oss. Som vanligt så hade guiderna konstant kontakt med varandra och man kan följa hur fisket går för övriga båtar. I vårt område hände inte så mycket, ingenting alls i vår båt skulle man kunna säga. Vi blankade helt och grannbåten fick en fisk. De båtar som det gick allra bäst för var de som var allra längst ifrån oss. De fick runt tio fiskar i varje båt med en toppfisk på 104 cm som tog på Steves (Esox Gears) bete Hunchback.

Det är inte bara i Sverige vi har Skarv
På väg hem efter att ha blankat första dagen, sammanbitet

Dag 3

Man litar på guiderna och man ska inte behöva försöka påverka dom utan det är mest att hänga med. Vår guide ville tillbaka där vi blankade dagen innan och det var vi helt ok med. Mycket kan hända över en natt. Vattnet hade gått ned rätt mycket när vi gav oss iväg. Denna dag hade vårt område mer aktivetet. Det var fortfarande segt men det var lite kontakter och det kom upp lite fisk. De båtar som hade fiskat bra dagen innan hade plötsligt det fiske vi hade dagen innan och vårt område var det som gick bäst, åtminstone på förmiddagen. I vår båt kom det upp tre fiskar, Christian tog en på 93 cm och Alex en på 102 cm. Jag hade fortfarande inte haft en enda kontakt. I vår grannbåt kom det upp sex fiskar med 101 cm och 113 cm på topp.

Christian med 93 cm gädda
Alex med 103 cm
Christoffer med 113 cm och 10,5 kg i grannbåten
Hemmagjutna betet som Christoffer tog plussaren på

Dag 4

Sista dagen, vi återvände återigen till samma område där vi varit tidigare dagar. Tror att Alex rätt omedelbart krokar en fisk i vår båt. Det kändes hett men det visade sig bli en enmannashow. Alex stod för de allra flesta kontakter denna dag i vår båt, med en Big Lucy från Esox Gear, han hade en 92 cm i topp men det var fortfarande rätt få fiskar som kom upp. I grannbåten fortsatte man att fiska bra, där fick man fyra fiskar med 103 cm och 100 cm i topp. När det var dags att packa ihop och puttra den dryga timmen hemåt så hade jag fortfarande inte haft en enda kontakt och nu var fisket över.

Rickard klev över 100 cm strecket även denna resa
Tobias i grannbåten
Christoffer med sin tredje meterfisk på resan här med Hunchback från Esox Gear.
Vi avslutade resan tillsammans på Störtebecker i Stralsund på vägen till färjan från Rostock, mycket trevligt.
When in Rome – Schweinehaxe

Det var en ny upplevelse att blanka totalt alla fiskedagar. Jag har tidigare resor tänkt på dom som gjort det och att det måste kännas hemskt. Alla förberedelser, allt fiskesug man byggt upp, all energi man lagt på att ta sig de 80 milen ned till Rügen och så ingenting. Jag vet inte om det är min ålder eller mitt fantastiskt dåliga fiske i hemmavattnet i stockholms skärgård som gjort mig luttrad, det kändes i alla fall inte speciellt farligt. Att man blivit van med att blanka. Vet inte om jag borde bli orolig, känns nästan som om man börjar bli likgiltig och steget till att då bara strunta i att åka ut och bara lägga ned helt känns inte helt avlägset. Om suget försvinner och inte kommer igen, Gud bevare mig väl.

Detta var min åttonde resa till denna tyska ö. Tre resor i december, tre resor i februari, en resa i november och nu första resan i januari. Alltid fiskat med guide, aldrig egen båt. Utifrån mina upplevelser så har fiskat ändrats en del under de resor jag varit där, det är ju bara några dagar varje år så dessa iakttagelser är inte speciellt vetenskapliga, men det är hur det har varit för mig.

De första resorna så fiskade man rätt djupt, när man kom in på vatten som var grundare än tre meter så var det dags att göra om driften, så var det generellt oavsett i vilket område vi fiskade. De senare resorna så har vi fiskat grunt, inte ovanligt att det varit under metern djupt. Under årets resa så tror jag inte att vi fiskade djupare än tre meter, kanske någon drift gick ut över det men det var sällsynt. De första resorna så var jerkbeten mer eller mindre otänkbart, det var shadjiggar som gällde helst blåpearl eller någon fluofärgad om det var grisigt i vattnet. Nuförtiden känns jerk minst lika vanligt som gummi.

Resultatmässigt så har kurvan långsamt pekat nedåt för mig, första året var det bästa både i storlek och antal, andra året drog jag min längsta trots stormen Sven som tog två och halv fiskedag från oss, sen har det blivit färre och mindre över åren med ett lågvattenmärke denna resa. Jag vet inte om det faktiskt blivit sämre generellt men magkänslan säger lite det, men det är kanske lätt att tycka efter en resa då man blankat.

Det är dock rätt uppenbart att det fortfarande finns bra med stor fisk där nere och vårt gäng petade ju upp procentuellt bra med meterfisk. Så det är väl bara att bita ihop och komma igen nästa år, även om man direkt efter denna resa kände sig rätt färdig med Rügen.

Tack till Steve som återigen drog ihop detta! Tack till Christian och Alex som jag fick äran att dela bil, rum och båt med! Tack till alla andra som var med och förgyllde tillvaron där nere!