Det har varit tyst ett tag, och det beror inte på att jag inte fiskat utan för det har inte hänt så mycket under dom senaste passen. Även "dåliga" dagar skall dock rapporteras för så är det med fiske, det sprutar inte upp stor fisk i båten hela tiden vilket man kan tro om man läser en del rapporter. Jag som jobbar mycket och har familj och hus är glad för dom pass jag får och uppskattar även ett bompass eller en snipa. Även om siktet givetvis är inställt på stor fisk så får man inte glömma glädjen med dom små, dom är en fisk närmre den stora.
Senaste månaden har jag varit på tre äventyr i tre olika vatten med blandat resultat, men vi tar det från början.
Söndagen den 6:e april var jag tillsammans med min vapendragare Viking ute med lillbåten i en av hemmasjöarna. Vi var osäkra på statusen på leken men då vi vet var lekvikarna finns så tänkte vi att det får vi snabbt reda på. Det fick vi också, vi kom mitt i en orgie, det lektes för fullt på ett par platser. Vi kunde se flera smågäddor leka på decimeterdjupt vatten och vi misstänkte segt fiske och det blev det också. Vi körde av kanterna utanför lekvikarna för att se om dom stora stod där och inväntade lek men inte ett pet. Det hela slutade med varsin kilogädda. Det mest intressanta under dagen var att vi provade en liten pöl som ligger i anslutning till sjön, vi bar båten en bit genom skogen för att sedan paddla oss genom en liten kanal. Vid sådana här tillfällen kommer båten (Alumacraft 1236) helt till sin rätt, inga problem att bära/släpa den genom skogen för att utforska vatten man inte kommer åt på något annat sätt. Spännande även om det bara gav en av dom två sniporna.
Nästa resa var den stora grejen under våren, ett par dagar i Blekinge skulle spenderas dagarna innan påsk. Rapporterna sade att leken är nog över och det borde hugga som bara den. Dock visade det sig att vi återigen hade taskig tajming, leken var nog över även om vi såg misstänkt aktivitet på nåt ställe men vädret var vindstilla och sol. Typiskt när man tagit ledigt och planerat resa med boende och hela köret och trailat båt. Jag hade denna gången förutom Viking även med mig Jimmy och vi gnuggade och gnuggade i varenda hörn, bakom varenda sten och tångruska vi kunde hitta men gäddorna var tjuriga. Vi kan dock ändå ge oss en klapp på axeln för vi gav inte upp utan försökte göra det bästa av situationen. Vi kunde summera ca 20 st på en kväll och två heldagar, samt oräkneliga följen och pet. Hälften av dom kom dom två sista timmarna så det var långt mellan huggen. Dom två enda vettiga fiskarna vi kom i kontakt med högg precis vid båten och ingen av dom ville fastna så toppfisken blev en på 82 cm och den enda fisk vi mätte, för den "interna kampens" skull. Grattis Viking till "vinsten", kul för dig, jättekul, verkligen...:)
Dock fungerade båten bra, det är en äldre Crescent 432 med en gammal 30 Hk Yamaha som förra året kunde vara lite tjurig, men i år var den lättstartad och snäll under hela resan. Skönt då det är snörstart så det blir en del ryckande i snöret ändå även utan problem. Problemet som varit var nog ett otätt bränslefilter, samt att jag uppgraderat från en Biltema tank (ursäkta Biltema men den är ren skit) till en Yamaha original.
Dock så när jag tog bort dyvikan på rampen när vi trailade upp så kom det lite för mycket vatten för att jag ska vara nöjd. Normalt så ligger båten på trailer och tömmes på vatten när den trailas upp efter varje pass och då kommer det bara en liten skvätt. Nu hade den legat i sjön hela resan och har då på något sätt tagit in vatten, antagligen läcker själva dyvikan så det blir att undersöka närmre vid tillfälle.
Senaste turen var annandag påsk och det blev en liten halvdagstur till en annan hemmasjö och denna gången verkade tajmingen vara bättre. Det blåste lagom och gäddorna var mer på hugget. Viking som snällt nog återigen fick följa med trots att han inte lät mig "vinna" i Blekinge tog en liten direkt, på andra eller tredje kastet. Bara sådär, antagligen för att förnedra mig ännu mer. Det verkade som att hans mojo höll i sig för av dom 7-8 gäddorna vi fick så tog han alla utom dom två minsta som jag lyckades lura. Han missade återigen en hygglig fisk vid båtkanten som kan ha varit runt metern och det är i dessa små sjöarna en riktigt fin fisk. Han fick lite tröst genom att stunden senare ta en på 85 cm som faktiskt är båtrekordet, än så länge efter fyra turer. Snart vänder det dock och jag som kapten hoppas kunna visa vart skåpet skall stå och lura upp en bättre fisk.
Min målsättning i år är att med min biltaksbåt kunna utforska småvatten i skogarna runtomkring där jag bor och lyckas få en stor fisk. Det hade varit värt mer för mig än en stor från Skärgården/Rügen/Värmland osv. Det här är min bakgård och jag har "guidat" upp 10+ åt vänner men mitt eget hallandsrekord är på 105/8,1 och togs så sent som förra året, det skall upp större i år.
Lämna ett svar