Premiärturen gick fint även om det var lite ovant. I förra veckan var det dags för den andra turen som var lite längre. Det blåste lite mer vilket gjorde den något mer annorlunda. Vinden ställde till det lite mer, dels med lastning och lossning men även med att få kajaken dit man ville vid fisket.
Om vi börjar med lastning och lossning så är kajaken rätt stor till yta i relation till sin vikt så att slänga upp den på takräcket och få den att ligga stilla kan vara något av en utmaning om man inte har speciella kajakhållare på räcket. För mig gick det bra men man bör planera så att man kan fästa den utan att riskera att den blåser av taket.
En annan utmaning på sjön var att få kajaken att ligga eller drifta som man ville. Som båtägare är jag van att hantera den som är betydligt tyngre. Med den så har jag vanan att lägga den rätt för den drift jag vill ha. Den är inte heller lika känslig som en kajak. Jag försökte lägga mig och drifta ett par gånger utan att använda ankare eller drivankare. Det var svårt. Så fort man slutar på paddla och vänder sig om för att ta spöet så har kajaken ändrat riktning. Sitter man ned och fiskar så begränsar det också åt vilket håll man kan fiska. Ett drivankare och ett ankarspel för att styra vart ankaret ska ligga gör nog stor skillnad här.
Till det lite mer positiva, det är helt magiskt att ta sig fram genom kanaler, sund och annat som tidigare varit helt omöjligt. Jag höll på att göra på mig när jag gled fram ljudlöst på grunt vatten och en något bättre gädda blev skrämd när jag var precis bredvid den så att vattnet exploderade och gäddan stack iväg som en projektil.
Fisket då? Det blev ingen fisk men det gjorde inte så mycket, paddlingen i sig var en del av turen.
Kajaktur eller dansen limbo? Lågt är det i alla fall
Lämna ett svar