Det sker inte så ofta nuförtiden men ibland så åker man på en fisketur som är värd att skriva om. Just denna resa bestämdes och bokades nästan för ett och ett halvt år sedan. Det var den framförhållning man behövde ha för att få till det.
Resan gick till Irland och sjön Lough Derg där Pierre Monjarret och Luca Nardin driver ett fiskecamp tillsammans - Predator guiding. Pierre känner säkert många till från sportfiskeproduktioner på Youtube. Luca är kanske inte ett lika välbekant ansikte för oss men verkligen ingen duvunge inom fisket. Vi sex som åkte på denna resa var Olle "Waide Lures", Jimmy S och Erik från "Swedish Hecht Mafia / Team Westgear" i det ena båtlaget och så Jimmy H, Rickard och jag i det andra båtlaget. Vi skulle fiska i sex hela dagar i sträck.
Resan
Då vi reste från södra Sverige allihop så vi åkte gemensamt från Sverige via Kastrup, Köpenhamn till Dublin, Irland. Där hyrde vi bilar för den 2,5 timmar långa bilresan, på fel sida av vägen, till Whitegate där stugan och båtarna låg vid kanten av Lough Derg. På vägen till Whitegate stannade vi på Tyrrellspass castle för en lunch i en fantastisk miljö. Vi gjorde även ett snabbt stopp på Tullamore destilleriet och på ett Tesco för att proviantera. Även ett snabbt stopp i Portumnas lokala fiskeaffär hanns med, inte jättevälsorterad men fanns lite av allt möjligt där.
Resan gick bra men en lärdom var att om man kan åka med delade spön så är det att föredra. Olle, Jimmy S och Eriks 2,8 meter långa spötuber orsakade en del diskussioner och friktion som vi hade kunnat vara utan. Dublins flygplats hade t ex en röntgenmaskin som bara rymde 2,4 meter långa väskor, vilket gjorde att det tog lite längre tid än väntat vid hemresan och var stundtals osäkert om vi skulle få med spöna. Vi hade kanske klarat oss med en mer normal hyrbil också med kortare spön.
Boendet
Framme på Predatorguidings boende i Whitegate så mötte guiden Luca oss och visade oss runt i den fina rymliga stugan med tre sovrum med tre bäddar var, tre badrum, ett stort kök och ett sällskapsrum. I sällskapsrummet hittade man även försäljningsvägg av beten, fiskeprylar och lite kläder. Primärt saker från CWC. Det fanns även guideutrustning så om det skulle ha krisat så fanns det att tillgå. Även i Portumna som vi passerade på vägen så fanns det en liten butik med fiskeprylar. Så man behöver inte ta med sig backup till backupen. Vilket är skönt med viktbegränsningen på flyget. Boendet var väldigt rymligt och bra och låg runt femtio meter från båtarna.
Maten
Frukost i stugan och en lättare båtlunch ingick, båtlunchen bestod primärt av mackor men vi grillade även korv en dag. Även middag ingick i paketet, den åts på den lokala puben The Half Barrel i Whitegate. Ett fint ställe med huvudsakligen locals. Det irländska köket är kanske inte känt men maten på puben var helt ok. Mest pang för pengarna var nog lasagnen som enligt irländsk kutym serverades med pommes frites. Hamburgaren var riktigt fin med. Roast beefen hade man klarat sig utan (kanske generellt på Irland).
Fisket
Nu till det viktiga. Vi fiskade som nämnts tidigare med guiderna Pierre och Luca. Varje morgon kom de till stugan och dukade fram frukost samt förberedde inför dagens fiske med lunch, fika och vatten mm. Sen var det bara att gå ned till båtarna och bege sig ut. Luca körde en Lund med 250 hk och Pierre en Nitro med 300 hk. Inga problem med utrymme eller fart i någon av dom.
Jag, Rickard och Jimmy H började med att fiska med Luca och Jimmy S, Olle och Erik började att fiska med Pierre. Båda två är otroligt duktiga på det dom gör och de guidar i princip sex dagar i veckan tio månader om året, huvudsakligen på just denna sjö vilket gör att de har stenkoll på vad de håller på med. Även om de är väldigt samspelta så är de rätt olika och fiskar lite olika. Det gjorde att det var intressant att fiska med båda guiderna.
Första dagarna var det ungefär sånt väder som vi förväntat oss, det var dimmigt, det regnade av och till under dagarna och var generellt rätt rått och kyligt. Fisket i Lucas båt som vi bedrev var ungefär som det vi var vana vid hemmavid. Det mest udda för mig var att vi stod en del över drygt 10 meters djup med jerkar, vilket kanske inte är det jag brukar göra som oftast, men annars var det som sagt mycket klassiskt driftfiske. Vi fiskade även en bit upp i en flod som rinner ut i Lough Derg.
Vi fiskade kanske mer djupt än vad jag var van vid. Över 10-12 meters djup var inte alls ovanligt. I huvudsak så letade vi efter vart mörten fanns för att hitta gäddan. Vi var även inne på grundare områden och det var på en sån plats som Jimmy krokade en mindre fisk som under drillen växte till en större fisk och visade sig vara en 104 cms i väldigt fin kondition. Vi lyckades få ett antal nittiofiskar och ett antal mindre fiskar, mest på jerkbeten och tailar.
I den andra båten så lyckades Olle fånga en riktigt fin gädda på 109 cm den andra dagen på en jerk, men inte riktigt i samma kondition som den Jimmy tog i vår båt. Både vägde uppskattningsvis runt nio kg. Pierres båt var utrustad med Live-givare som gjorde att fisket i de två båtarna skiljde sig en del. Den tredje och sista dagen för oss i Lucas båt så hade vädret vänt rätt mycket, knappt någon vind, stark sol och varmt. Trögaste dagen får oss i Lucas båt. Jag lyckades bara ta en liten gädda på eftermiddagen på en gammal Svartzonker tail som gav mig en sen men välförtjänt kopp kaffe.
I Pierres båt så åkte man runt mer och letade dels betesfisk men även gäddor. Det blev tydligt slutet av tredje dagen då båda båtarna driftade över en djupbrant på runt 10 meters djup. Vi såg inte en enda fisk och hade ingen kontakt. I Pierres båt kunde man se att det fanns fisk, både gäddor och betesstim och de lyckades få fler fiskar med riktat fiske. Erik som bara kunde vara med halva resan lyckades ta en fisk på 92 cm på sista kastet den tredje dagen i Pierres båt.
Efter tre dagars fiske så var det dags för guide och båtbyte för båtlagen. I Lucas båt plockade Luca själv fram spöet då Erik hade åkt hem. Jag, Rickard och Jimmy H fick nu möjligheten att testa på det så kallade livefisket i Pierres båt. Till en början så användes det mest för att lokalisera betesfisk och gäddor, men det var inget direkt prickskytte. Vi hittade bra platser och kammade av dom. Informationen delades också med Lucas båt som inte hade livegivare. Lite senare så började vi även fiska mer direkt på individer. Det var intressant att se och testa på för att kunna bilda sig en bättre uppfattning av det för att få mer kött på benen om metoden.
Fisket var mestadels trögt och fiskarna var inaktiva men vi lyckades få en del fisk, både på mer traditionellt fiske men även på prickskytte. Det blev tydligt hur inaktiva fiskarna var, man kunde kasta rakt på dom och presentera betet perfekt bara för att få dom att simma iväg ointresserat. Eller följa efter utan att göra nåt. Oftast så fick man bara en chans, kanske två. Det var aldrig tal om något så kallat "pursuitfiske" där man otröttligt följer och kastar på samma fisk tills den hugger. Några fiskar tog och snittet på dom fiskarna var oftast rätt bra. De fiskar som vi fick samtidigt genom att blindkasta var alltid de minsta fiskarna. Väldigt tydligt skillnad under de få dagar vi fiskade.
Några personliga slutsatser om livefisket, även om Pierre har fiskat med detta rätt mycket och med det har väldigt bra koll på tekniken och metoden så tyckte jag att vi mot slutet hade rätt bra koll. Kortfattat så betydde större eko, större fisk. Riktning, avstånd och djup stod på skärmen. Så om man väl var i område där fisk fanns och kunde kasta skapligt precist så har man en god chans att fånga en fisk på detta vis. Presentationen av bete, rätt sorts bete och hur man bäst triggar fisken till hugg var också ett eget kapitel. Sen blir som sagt allt ännu bättre med erfarenhet. Vilka beten som triggar mest osv. Det kunde vara rätt stressiga stunder i båten när Pierre gav instruktioner och man själv inte alls var van.
I vår båt var det Jimmy som lyckades bäst med livefisket, med en blyad BB jerk som han styrde precist efter Pierres instruktioner. För en guide som Pierre så blir han betydligt mer aktiv i fisket vilket jag kan tänka mig är roligare för honom.
Det blev rätt mycket båtåkande och fiskletande istället för fiskande med Live. Stundtals kändes det lite lönlöst att kasta när Pierre kunde se att det inte fanns fisk i en radie på 40 meter runt båten. Vilket tog bort lite av mystiken med det hela. Samtidigt så var det väldigt intensivt att se en fisk komma som en raket mot betet 20 meter ut och veta att den följde betet och bara vänta på smällen. Jag kan förstå att vissa fastnar för detta fiske. Jag kan också förstå att det går lättare att fånga större fisk som är mer svårlurad eller inaktiv genom att veta exakt vart de befinner sig. Hur detta kommer att påverka fisket framåt ska bli intressant att se. Kommer fisken lära sig och bli ändå mer skygg än vad de är idag? Jag tror också att påverkar handlar mycket om hur man utnyttjar metoden.
På sista fiskedagens sista kast i vår båt så knep jag vad jag tror var min sjätte fisk över 90 cm innan det var dags att vända tillbaka till stugan för att packa ihop och förbereda för en tidig hemresa kommande dag.
Vi hade nog egentligen för bra väder med bleke och sol flera dagar i rad men jag tycker ändå att vi hade ett bra fiske. Det var inget drömfiske eller rekordgäddor men det kom ändå upp bra fisk så gott som varje dag. Jag hade egentligen inga förväntningar på fisket eller resultat egentligen och utifrån det så är det svårt att bli besviken. Jag tror mitt resultat landade på sex fiskar över 90 cm där en var över metern med 102 cm. De flesta av dom tagna i Pierres båt men vi fick bra fisk i Lucas båt med.
Det var en väldigt intressant, lärorik och kul upplevelse att fiska med goda fiskekamrater i ett nytt land, i en ny sjö, med nya guider och på nya sätt. För att inte tala om själva resan och upplevelsen av Irland och umgås med vänner och ha det jäkligt kul i allmänhet.
Resans största fisk blev Olles 109:a som tog på hans egna bete Waide Lures - Big Avalanche i Pierres båt. På andra plats kom Jimmys välmatade 104:a som också tog på ett bete från Waide lures, en Tsunami tail, i Lucas båt. Min 102:a tagen på en Guppie Jr, tagen i Pierres båt, kom på tredje plats. Utöver dom så tog Luca några fiskar runt metern som aldrig mättes och sen var det ett gäng fiskar över 90 cm men ingen riktig kloss till toppfisk. Veckan efter oss så togs det runt 13 meterfiskar i deras båtar vilket verkade vara mer normalt resultat, men så är det, man vet aldrig vad man får med fiske. Vi hade det toppen i vilket fall.
Jag kan verkligen rekommendera ett besök till Predator guiding och Pierre och Luca. Mer inbitna och kunniga gäddfiskare är nog inte jättelätt att hitta. Speciellt inte om du ska fiska Lough Derg. Jag tycker också att du bör kolla in Waide Lures, antingen på nästa Sportfiskemässa eller redan nu på sociala medier. Riktigt go och trevlig betesbyggare som både lyckats göra riktigt snygga beten och som bevisligen också fångar fisk.
2024/05/23 kl. 07:46
Trevlig läsning, har man varit där känner man igen sig väldigt väl. Personligen tyckte jag att man faktiskt fick ut än mer av resan gång 2 så att säga, för då förstod man lite mer vad som gällde och vad som fungerade :)
Skitfiske framöver!
2024/05/23 kl. 13:09
Det kan jag verkligen förstå, så är det väl lite med alla vatten. Jag trodde nu att vi skulle fiska på djup 3-4 meter primärt och packade mestadels för det. Sen vet man ju inte heller vad för beten som funkar så man får ta med lite av allt. Sen själva livefisket är ju en gren för sig, där tog det ett tag att förstå principen och lära sig hur långt 26 meter är på vattnet, hur båten flyttar sig förhållande till fisken på lodet osv.
Sen är ju en gång, ingen gång heller å andra sidan. Saker kan ju vara helt annorlunda rörande fisket andra eller tredje gången man är där men då kan man åtminstone sjön hyfsat.
Skitfiske!