Rickard heter jag och jag kommer framöver att agera gästbloggare här på Skvalp. Hur kommer det sig frågar ni er kanske? Jag träffade Fredrik på en resa till Västervik arrangerad av tidningen Fiske För Alla redan hösten 2010, där vi för första men inte sista gången skulle dela rum visade det sig. Vi fiskade inte i samma båt på denna resan och av någon anledning så blev det inte någon fortsatt kontakt. Drygt två år senare kliver vi av en slump på samma buss på väg till Rügen, jag reste ner med Thomas (som nämnts i Fredriks rapporter tidigare) och Fredrik reste ner själv. Vi tre hamnade i samma båt, kärlek uppstod och sedan den resan har vi gjort flera resor tillsammans och har idag en tät kontakt då vi delar samma passion för gäddor.

Årets första riktiga pass var den 22:e februari, två kortare pass med båt i hemmavattnen skedde dock dagarna efter nyår men med klent resultat. Denna dagen var det vadarfiske på den svenska sydkusten med en kompis, Jimmy, som stod på schemat. Jag är ingen erfaren vadare men jag ser det som ett måste på vintern då det inte går eller man inte vill traila en båt. Dagen startade inte så bra då jag tappade en filtsula på vadarna, vi gick fel och gäddorna lyste med sin frånvaro. Jag var dock nöjd med valet av mina grejor och kände mig säker, det gällde bara att hitta fisken som brukar stå koncentrerat när det är kallt. Jag kör med min ”medium-utrustning” när jag vadar, en Curado 301 som sitter på ett Okuma GS Heavy, och betet var en McRubber.

Vi började misströsta så vi vadade oss in till land för en lunchpaus och det lät sig väl smaka efter att ha stått med iskallt vatten upp till midjan ett par timmar och endast en fisk hade kommit upp. Jimmy bjöd på korv, ”lunnamelle” och hade även med sig färskrostat kvalitetskaffe. Något som jag uppskattar väldigt mycket är god mat och bra kaffe.

Efter detta kände vi oss lite piggare och vi gjorde en förflyttning som visade sig vara åt rätt håll, vi började hitta fisk och genast glömde man den kalla vinden och dom frusna tårna. Jag tar ett par snabba fiskar och missar några. Jimmy bränner en fisk och muttrar som en riktigt räv, dock har han bara fiskat gädda seriöst ett par gånger men har fastnat totalt och lider nu av svår gäddfeber. Bara ett par kast senare får han en fisk på kanske 2 kg och efter detta så börjar han också få lite fisk och humöret stiger snabbt igen. Jag får efter ytterligare ett par missade fiskar ett bra hugg och gör i mina ögon ett bra mothugg men inget fastnar, när betet kommer upp så har gäddan klippt av paddeln på McRubbern. Jag hade bara ett extra bete med mig ut och det var egentligen inget bete jag trodde på under dessa förhållandena men det var nytt och jag ville testa det. Det var en Big McMy, och skulle visa sig vara en lyckoträff, jag fick fisk både när jag ”sidjerkade” med spöt, ”vevjerkade” eller bara spann hem det med blandade spinnstopp. Jimmy gnuggade vidare med sin McRubber i firetiger-färg och totat slutade dagen med ca 15 landade gäddor med någon mer till mig, och kanske 30-35 kontakter. Dock fick Jimmy dagens största på kanske 5 kg vilket var nytt PB för honom och det kändes rättvist. På hemvägen åt vi Jimmys hemgjorda tonfiskbaguetter och kunde summera en bra dag med nya erfarenheter.

Dagens miss: Att tappa sulan och att inte ha någon form av väska med sig ut i vattnet. Dagens hit: Jimmys nya PB samt matsäcken.

Jag med min för dagen största fisk.

Jag med min för dagen största fisk.

Jimmy med sitt nya PB på ca 5 kg.

Jimmy med sitt nya PB på ca 5 kg.

Dagens beten.

Dagens beten.