Häromdagen var jag ute på ett ”efterjobbetpass” med Jimmy, vi skulle bara fiska 3-4 timmar och vi hade inga störa förhoppningar men alltid skönt att komma ut om än för en snabbis. Jimmy har fiskat en del i det tänkta vattnet och han hade siktet inställt på en djupkant som leder upp mot ett större flak, en plats där han tagit fin fisk förut. Vi glider bort mot platsen med hjälp av elmotorn och jag har tacklat spöt med en Westin Platypus som jag fick från Fiskefeber då jag förlängde min prenumeration ett par dagar tidigare. Jag gör först ett halvdant kort kast för att se som rullen funkar och linan löper som den ska och vevar snabbt upp igen för att göra ett riktigt kast. Jag kastar ut och vevar in någon meter innan jag släpper veven och ska böja mig för att kasta i ankaret som jag glömt, då smäller det i spöt och jag gör mothugg med bara en hand på spöt. Får snabbt fatt i veven och känner att det är nog en hygglig fisk, jäkla tur tänker jag med det kassa mothugget. Ska jag fälla upp håven frågar Jimmy, nä så stor är den inte säger jag och vevar in meter efter meter tills det plötsligt vänder och linan far ut igen, gång på gång tills jag till slut får in fisken till båten och ser då att det inte bara är en hygglig fisk utan eventuellt en plussare. Jimmy ser lite förvånad ut då han ser fisken men håvar den snabbt och snyggt, då lossnar vobblern som satt längst fram i munnen, ibland har man tur. Hon snor runt en del i håven och skrapar sig lite på ryggen av tafsen men jag får upp henne, väger och mäter henne snabbt. Det visar sig vara en mycket vacker dam på 111 cm / 9,6 kg. Efter ett par snabba bilder får hon simma tillbaka och det blir highfivande i båten. Bra start och årsbästa!

111 cm och 9,6 kg

111 cm och 9,6 kg

En stund senare ser jag Jimmy sopa på ett bra mothugg i ögonvrån och ser på hans spö att detta inte heller är en snipa så jag fäller snabbt ut håven och gör mig beredd. Det hela går snabbt och smidigt och snart ligger ytterligare en fin dam i håven som har storleken 101/7,5. Hon högg på en Hybrida K3 som Jimmy nyligen köpt och det var första gången han testade den, det verkar bra med nya beten ibland :) Jag brukar säga att man ska fiska med få beten, som man tror på, som besitter mojo. Ibland är det dock tydligen bra att våga testa nytt också :)

Jimmy med en knubbig dam på 101 cm och 7,5 kg

Jimmy med en knubbig dam på 101 cm och 7,5 kg

Vi är väldigt nöjda med denna start och det är redan en av dom bättre turerna jag varit med om och vi har bara fiskat en halvtimme. Jimmy får ett hugg som han missar och han har ett följe strax efter men sen dör det ut och inget händer. Vi flyttar runt lite runt flaket och provar alla möjliga beten men det är dött, men vi är nöjda ändå. Det skulle bara bli en kort tur, i mån av tid och det börjar redan skymma och inget har hänt på ett tag så vi börjar nästa fundera på att bryta innan det blir för mörkt då det smäller duktigt i Jimmys spö. Denna gången på hans favoritbete, en BB-tail. Fisken hugger på ganska kort lina och visar sig snart i ytan och jag står redo med håven och hon glider snart i. Jag tittar på fisken och tänker, ”den ser ut som den jag tog för drygt två timmar sen”. Jimmy plockar upp henne snabbt då den sitter ytligt krokad och vänder henne och då ser vi mina märken från tafsen, det ÄR samma fisk!? Vi blir minst sagt förvånade men glada att hon inte blivit speciellt påverkad av sin första dejt med oss. Det blir några nya bilder och hon simmar även denna gången snabbt tillbaka, skönt.

Hoppas inte vår dubbeldejt stör hennes framtida jakt. Hon verkade inte påverkad just nu men vem vet hur hon reagerar på lång sikt. Jag har sett samma fisk komma upp i båten tidigare men då med månader eller år emellan. Detta var Jimmys PB så jag gratulerar honom och konstaterar att vi på nåt märkligt sätt är buksvågrar :)

Jimmy med återfångsten, 111cm och 9,6 kg

Jimmy med återfångsten, 111cm och 9,6 kg

Solen har nu nästan gått ner så vi glider mot hamnen och det är mörkt när vi går i land. Det blir ett mycket lyckat och lite annorlunda snabbpass med både dubbeldejt och PB.