Djuphavsfiske vid Kap Verde

Under en semestervecka på den Kap Verdiska ön Boa Vista så var jag iväg på en tur med djuphavsfiske. Jag fick fiskeresan i julklapp av min käresta och jag visste inte riktigt vad jag hade att förvänta mig men såg fram emot att testa på detta.

Väl på plats i hamnen så blev vi fem fiskare upplockade av en mindre gummibåt och körda ut till en större katamaran. Vi fick sätta på oss flytvästar för den kortare resan ut till katamaranen. De lokala fiskarna i hamnen som stod med harpuner och viktbälten såg på oss som om vi vore idioter.

Väl på båten fick vi reda på att vi skulle åka i en och halv timme till den plats där vi skulle fiska. Det kändes lite surt då det var en ganska kort fiskedag ändå, men vi var tvugna att ta oss till deras hotspot. Det var dock en ganska fin dag och vi satt uppe på båtens flybridge när vi åkte mot fiskeplatsen i ungefär tio knop. Vi fick se både flygfisk och delfiner under färden.

När vi närmade oss fiskeplatsen så började vi se något i horisonten, det visade sig vara lokala fiskare som kom från angränsande öar för att fiska. Båtarna var i princip roddbåtar utrustade med 15-20 hk och höll två eller tre gubbar. Det visade sig att de stannade i fyra till fem dygn, sov i båten så gott det gick och de fiskade för hand. En av besättningsmännen förklarade detta och visade sina egna ärr i händerna efter fiskelina. Spö var helt enkelt inget de hade råd med. Flytväst var inte heller något de jobbade med.

Vi hängde ut sex beten och började åka runt, vi fiskade över sjuttio meters djup men vi fiskade i ytvattnet. Rätt snabbt får vi det första hugget och det visar sig vara en Wahoo som är en makrillfisk. Det var ett relativt litet expemplar men ändå en skaplig fisk. Strax efter denna så får vi ett bättre hugg och linan tjuter på den stora Shimanorullen. Det visar sig också vara en Wahoo, men på cirka tjugo kilo. Den kämpar bättre och trots utrustningen så blir det en hård kamp.

Efter denna andra fångst gör vi upp ett tydligare schema om vem som ska drilla nästa fisk och stämningen är på topp. Det händer dock inget mer, det har blivit heldött och efter ett par timmar så är det dags att packa ihop och åka hemåt. Även om det kändes litet snopet så var det en kul upplevelse och en dag på sjön är alltid en dag på sjön.

Fiskepremiär i dubbel bemärkelse

I söndags fick jag följa med Adam på mitt första riktiga ismetespass efter gädda. Det var mest för att testa på och lära mig, men även för stilla fiskesuget och så fanns ju möjligheten att ta en fet gädda.

Efter att ha kittat upp mig på lördagen så bar det iväg tidigt på söndagen till ett vatten som var nytt både för oss båda. Adam visade hur man satte upp prylarna och snart var vi igång med fiskandet eller väntandet kanske man kan kalla det mer vid ismete.

Rätt snabbt får vi det första fället, det är mitt spö närmast oss. Linan löper ut och gäddan krokas, den kändes ganska liten och släppte precis under isen. Jag fortsatte att vara ismetesnolla ett tag till. Det dröjde ett litet tag innan det fäller på ett av Adams spön. Fisken krokas och Adam säger något i stil med, det här är nog en ok gädda på fem-sex kg. När fisken passerar hålet så ser vi att det inte är en gädda utan en riktigt fin öring. Öringen landas och nytt personbästa för Adam är ett faktum, 4,4 kg. Efter några bilder så får den simma tillbaka.

Det fäller några gånger för Adam innan det återigen fäller på mitt spö närmast mig. Den här gången är det en gädda, som följer med upp. Det är en liten halvkilossnipa, likväl så är det en gädda, min första gädda för 2012 och min första någonsin på ismete. Jag får en till gädda i ett annat hål som är snäppet större och vi missar några fiskar innan det är dags att packa ihop och röra sig hemåt.

Ett av mina fiskemål i år var testa på ismete och nu har jag testat på det och lärt mig grunderna. Det var roligare än vad jag trodde att det skulle vara och väldigt rogivande fiske. Det kommer nog att bli fler pass på isen för min del. Tack Adam och grattis till en fin pb-öring, även om det som sagt var gädda vi skulle fiska, som jag gjorde.

Summering av fiskeåret 2011

Inför fiskeåret 2011 så hade jag satt upp som mål att ta nytt personbästa på gädda, att fiska mer efter abborre och gös och således få nya ”riktiga” personbästa där med. Året innan hade jag som mål att ta hundra gäddor. Detta år slopade jag det mängdmålet och ville istället få större gäddor.

Fiskeåret började sent då isen låg länge efter en lång vinter. Första fisketuren gjordes en helg i slutet på april, då jag tog årets första gädda, det kändes riktigt fint att vara igång med fisket igen. Årets tredje gädda blev den första över fem kg för 2011.

Mitt tidigare blygsamma personbästa för gädda ökades på i maj, det slogs två gånger på samma dag. Den dagen tog jag årets största gädda på 7,88 kg som är mitt nuvarande personbästa. Jag lyckades ta ytterligare två gäddor till över mitt tidigare personbästa, en på 7 kg blankt och en på 7,7 kg. I farten så passerade jag även förra årets totala mängd gäddor och hamnade på 128 stycken.

Något som jag fastnade för under 2011 var definitivt abborrfisket. På sportfiskemässan så köpte jag ett spö för abborrfisket, ett Shimano Yasei dropshot. Detta spö med tillhörande rulle (Shimano Technium 25000) var nog årets bästa köp. Det blev en hel del abborrar med detta spö, två stycken över kilot med ett personbästa på 1410 g. Jag tog även en hel del gäddor med detta spö inklusive årets fjärde största på sju kg. Riktigt härligt spö och fantastisk skönt att drilla fisk med.

En annan nyhet för 2011 var gösfisket, där var den stora svårigheten att hitta gösen och jag hade ingen framgång förrän på sensommaren då jag fick lite expertråd av Olle Berggren. Det ledde till att jag började med vertikaljiggning och testade på löjmete. Det blev några gösar till slut efter mycket nötande. Personbästa för gös ligger efter året på 2,58 kg. Roligt att komma igång lite med gösfiske men även att testa på nya fiskesätt.

En stor förbättring med fisket var att båten fick en frontmonterad elmotor. Man blir dock bortskämd snabbt och att fiska från båt som saknar elmotor är inte alls lika roligt längre.

2011 var ett riktigt bra fiskeår för min del och jag gjorde stora personliga framsteg. Både när det gäller kunskap och fångstmässigt. Jag tror det kommer att bli svårt att göra lika stora framsteg 2012 men jag kommer definitivt försöka.

För gädda så satsar jag absolut på nytt personbästa, bonusmål här är en 10+, jag tycker att det börjar bli dags snart. För gös och abborre så är jag rätt nöjd med nuvarande personbästa, jag kommer såklart att fortsätta fiska både gös och abborre men personbästa är inte nödvändigt. Jag tänkte även att jag skulle testa på ismete detta år. Sedan ska jag utforska nya vatten och försöka ta fler större gäddor än 2011.

Fiskerapport vecka 47 – årets sista tur

Jag hade tagit ledigt från jobbet på fredagen och planen var att ta mig in till en plats som håller stor fisk. Visserligen rätt hårt fisketryck där men jag gjorde en chansning. Men eftersom det nu var vardag i slutet på november så hoppades jag på att få vara ensam och så blev det. Väldigt få båtar var ute generellt och det liv jag såg var från havsörnar och andra fåglar.

Med fisket gick det inte alls så bra som jag hoppats. Jag hade bestämt mig för att nöta på denna plats till lunch och sedan röra mig utåt igen. Jag höll mig till planen och det enda det gav var en liten gädda och en abborre.

Jag kunde se betesfisk på lodet men inget fungerade, jag började misströsta. Väderförhållandena var perfekta, lite väl blåsigt för att vara behagligt kanske. Det hände inget mer på fredagen och mörkret föll snabbt, över naturen och över mitt sinne. Sista fiskehelgen kan inte sluta med fiasko, då blir det en lång vintern.

Inför lördagen hade jag en annan plan, att hålla mig närmare min egna ö en bit ut i skärgården. Chansen för stor fisk var mindre men fler fiskeställen nära varandra ökade på chansen till att få fisk i ala fall. Det blåste mer, kanske uppåt tio sekundmeter. Det gjorde fisket lite svårare, speciellt då man är själv i båten och ankaret draggar. Ganska snabbt tog jag den första gäddan och sedan följde fler kontakter och gäddor som kom upp.

Jag höll mig kvar på samma ställe tills jag började känna mig nöjd. När jag tog upp ankaret sista gången så såg jag att det satt en lina fast i ankaret, i linan visade det sig sitta ett spö. Det såg ut som om det hade legat där ett tag, Shakespeare Criterion 1960, stod det på rullen.

Jag tog mig över en fjärd till nästa ”system” jag ville testa, större delarna av det gick inte att fiska pga blåsten. Här var det väldigt klart i vattnet och jag kunde se följen och hugg på långt håll. Det blev några gäddor till, inga grisar men inte bara snipor heller.

Jag är nöjd med den sista fiskedagen, 10 gäddor i båten och lika många kontakter till. Totala antalet gäddor hamnade på 128 st för i år, fyra fler än förra året.

Fiskerapport vecka 46 – tiometersgädda & kilosborre

Säsongen börjar lida mot sitt slut för min del och ett fåtal fiskepass återstår. I torsdags hade jag tagit ledigt från jobbet för att kunna åka ut och få vara ensam på sjön. Det var mörkt och kallt i stugan när jag kom ut, natten spenderades under dubbla täcken iklädd underställ och mössa.

På väg med båten så såg jag eld på en ö. När jag passerade så såg jag att det var resterna av ett hus som brann, kvar stod bara skorstensstockarna. Jag åkte närmare och såg att det var folk som gick omkring där i resterna. Läskigt sånt där.

Jag började med att fiska abborre men rätt snabbt klev den första gäddan på istället så jag la om taktiken efter tag till att fiska gädda. Det var dock rätt trögt och jag testade lite olika beten och fiskeställen men det hände inget.

Till slut så hittade jag en fläck med fisk och fick upp några gäddor, dock ingen större. Sedan kände jag ett hugg, gjorde mothugg och fisken satt. Jag kände att det var tungt och jag vevade in med spänning. När jag till slut ser fisken så ser jag att det är en trekilosgädda som jag lyckats kroka i ryggen.

De flesta gäddorna som högg befann sig på sju till tio meters djup. Jag jiggade efter abborre och fick några stycken, dagens finaste abborre tog dock på en sextums relaxjigg ämnad för gädda. Den hade nästan slukat jiggen helt. Den vägde 998 gram och var 43 cm lång.

Jag bytte fiskeplats efter ett tag för att se om jag kunde få upp någon större gädda. Den chansningen gav inget mer och jag återvände hem innan det blev för mörkt. Åtta gäddor och näve abborrar blev dagnens fångst. Det var fler gäddor än vad jag räknat med och jag är nu sju gäddor från förra årets antal.

Slukad jigg

Fiskerapport vecka 43

I helgen var jag ute med Tobbe i skärgården i hopp om att få kontakt med lite större fisk. Lördagen bjöd på strålande vackert väder och stiltje. Inte riktigt vad väderprognoserna sagt och inte heller vad man hoppades på, men det var riktigt höstvackert på sjön. På väg till det första stoppet hälsar vi på en säl som förmodligen åt en strömmingsfrukost.

Första stoppet var för att se om någon gös var hemma. Det var redan båtar i den viken när vi kom fram och fler anslöt ju längre tiden gick. En sak var gemensamt och det var att ingen såg ut att dra upp någon gös. Jag fick dock min första vertikaljiggade abborre och det var väldigt vacker omgivning.

Vi fortsatte att fiska gädda, det var dock lika dött som gösfisket. Vi bytte fiskeplats helt efter tag men det hjälpte inte heller. Inte ett följe, inte ett pet förrän mot slutet av dagen då vi plockade några snipor. Inte riktigt vad vi var ute efter men det var i alla fall en liten tröst.

Nästa dag var vädret annorlunda, mulet och lite blåst, bra fiskeväder alltså. Vi började dagen med att fiska lite abborre. På det första kastet får jag ett riktigt grymt hugg. Jag känner de korta ettriga abborrskaningarna men den är tung, riktigt tung. Halvvägs in i drillningen så släpper fisken, helvete tänker jag. Sedan dröjer det ett litet tag innan det händer något mer. Då smäller det på igen och det är också tungt, men halvvägs i drillningen så släpper även denna abborre. Jag yttrade ytterligare en ramsa med svordomar innan jag fortsatte fisket. Tredje abborren som högg var inte lika tung men kändes ändå rätt bra. Jag får upp den till båten och ser att det är fin, någonstans runt kilot gissar jag, innan den släpper vid båtkanten. Samma sak upprepades, det kom upp en del abborrar men de tyngsta tappade jag, väldigt frustrerande. Skapade en tråd om detta på Fiskesnack.com efter helgen för att få reda på eventuella fel jag gjorde.

Efter abborrfisket gjorde vi några stopp för att se om någon gädda var hemma. I det klara vattnet tog vi några snipor, ingen kontakt med något större innan vi avbröt och begav oss hemåt.

En sådan fiskehelg där man balanserar mellan succé och fiasko. Hade jag fått upp några av storabborrarna så hade det varit succé men nu tappade jag dom vilket resulterade i fiasko. Sen att mörkret börjar ta över, dagarna blir kortare och att säsongen för min del börjar lida mot sitt slut gör inte det hela bättre.

Fiskerapport vecka 42

Vattentemperaturen hade sjunkit ned till 7,5 grader och jag hade tagit ledigt från jobbet för att fiska på torsdag och fredag. Förhoppningen var att få vara ensam på en del platser och dra lite finare fisk.

Jag började med att vertikalfiska efter gös, det var rätt trögt och jag har ju inte direkt någon rutin på det. Efter ett tag så lyckades jag dock kroka en gös när jag inte riktigt var beredd. Upp kom en kilosgös, sedan hände det inte så mycket mer på den fronten. Jag jiggade lite abborre och bestämde mig sedan för att testa ett ställe med potential för större gädda. Jag hade många följare varav några var större, några nafs och ett rejält hugg som kändes som en stock. Det senare släppte dock utan att jag fick se vad det var för storlek, hade varit intressant. Samtliga krokningar satt väldigt ytligt. Jag bestämde mig för att komma tillbaka nästa dag.

På fredagen sken solen och det skulle jiggas abborre. Jag hade haft bra abborrfiske på samma plats några veckor tidigare men nu hade jag lite problem att hitta abborrarna. Jag hittade dom till slut och det var skaplig storlek på dom, ingen över kilot dock. Efter abborrfisket återvände jag till platsen där jag fiskade gädda dagen innan, det gav dock bara några mindre gäddor. En som slukade en jigg helt och hållet.

Sista fiskedagen så bestämde jag mig för att inte åka så långt. Vädret var mulet och gäddorna högg, fortfarande rätt försiktiga hugg. De flesta gäddorna var av samma storlek och kämpade på bra. Många missade hugg och väldigt klart vatten gjorde fisket väldigt roligt, man såg följen och hugg på långt håll.

Sista fiskedagen så passerade jag 100 fångade gäddor i år med dagens minsta gädda.

Gädda nummer 100 för 2011

Fiskerapport vecka 41

Temperaturen har sjunkit rätt mycket den senaste tiden och dagarna blir allt kortare. Rapporter från gäddfiske som trillade in dagarna innan helgen var inte speciellt positiva. Extremt tröga och svårflörtade gäddor. De få gäddor som kom upp var relativt små.

Trots detta så skulle jag ut på lördagen och testa själv, först gäddfiske och sedan abborrfiske om gäddfisket inte gav något. Enligt prognoserna så skulle det vara bättre fiskeväder än dagarna innan men det stämde inte riktigt. Lördagen bjöd på lugnt vatten och blå himmel. Vid den första fiskeplatsen möttes jag av sjörök, ett av de vackraste ”väderfenomen” till sjöss. Fiske var trögt, och det tog ett tag innan den första kontakten. En trött snipa som långsamt följde efter betet, gjorde ett lamt hugg som inte resulterade i något och sedan långsamt simma vidare.

Jag gjorde några försök till på gädda innan jag bestämde mig för att satsa mer på abborre. Det gick bättre även om några ”säkra” platser som jag trodde på inte gav något alls. Jag fick några skapliga abborrar och sedan kom dagens första gädda upp, ingen storlek direkt men ändå en gädda. Det dröjde inte länge gädda nummer två kom upp.

Det var en hel del båtar som var ute och fiskade, vet inte riktigt hur många jag räknade till men de låg i var och varenda vik och vass. Det var den första turen denna höst som jag hade min flytoverall, det kändes fint att dra på sig den igen, även om det betyder att säsongen går mot sitt slut.

Fiskerapport vecka 39

Gösförbannelsen bröts nyligen då jag till slut lyckades med bedriften att få upp en gös. Taggad av detta och av vertikalfiske så skaffade jag mig ett vertikalset och bestämde mig för att lyckas i det egna hemmavattnet.

Jag tankade båten på fredagskvällen, valde ut beten att ha i beteshinken och tog fram mina finaste fiskekläder. Gös var målet men om jag kände att det inte gav något så skulle jag fiska gädda och abborre, i den ordningen. Klockan sex på morgonen ringde klockan, det var fortfarande mörkt ute och jag var rätt trött. Kaffebryggaren sattes på och prylarna lastades i båten. Sist packades provianten fram och kaffet som puttrat klart hälldes i en termos och sedan bar det av.

Det var en väldigt fridfull morgon på sjön samtidigt som solen gick upp. Ytan på det spegelblanka vattnet bröts av skrämda löjor när jag gled fram med båten. På plats där jag tänkte fiska låg det redan en båt och fler kom under morgonen. Jag nötte på med vertikaljiggandet, det passerade en timme och den kontakt jag haft var ett misstänkt pet. Sedan fick jag ett hugg som jag hann reagera på, mothugget satt och upp kom en gös som visade sig väga 1,48 kg. Glädjen att ha fångat en gös på hemmaplan alldeles själv var total!

Jag fortsatte ett tag till med vertikaljiggandet men det gav inte något mer. Jag bestämde mig då för att se om gäddan var på hugget. Jerk och tailbete gav inget så jag bestämde mig för att köra med lite större shadjiggar. Fick ett karatehugg, som tyvärr släppte efter några sekunder men det var tungt. Annars hände det inte så mycket mer. Gav mig på vertikaljiggandet igen, denna gång på lite djupare vatten samtidigt som jag åt mackor och drack kaffe.

Tiden rullade på och till slut så kom det ett riktigt hugg som jag inte riktigt var beredd på, gösen hann spotta innan jag hann reagera. Hur kunde jag missa? En stund efter det fick jag ett pet och var på helspänn efter detta, hugg följt av snabbt mothugg. Upp kommer en mindre gös än tidigare men ändå en gös som kämpade på bra.

Det började bli dags att röra sig vidare och jag gav gädda och abborre ytterligare försök som inte resulterade i någonting mer än att jag lyckades få upp en handledstjock gren igen. Det blev hemfärd efter det och den sedvanliga fiskewhiskyn på kvällen.

På söndagen var strategin att överge gösen och satsa på abborre och eventuellt lite på gädda. Det började bra, rätt snabbt krokade jag den första abborren och de fortsatte att nappa i en jämn ström. Det nappade nästan lite för bra för mitt jiggförråd. Favoritfärgen gick åt rätt snabbt, men de högg på alla färger.

De försök jag gjorde på att få gädda gav inget, däremot så var det tre gäddor som högg på abborrjiggarna. Den största vägde 3,86kg och var 82cm. Jag var inte helt bekant med platsen för dagen men efter detta besök så känner jag att jag har rätt bra koll på vilka platser som fungerade. Ska bli kul att återvända och fiska mer abborre. Jag fick någonstans mellan 30 och 40 abborrar. De största vägde strax över halvkilot.

Förra året så hade jag inte övervägt att fiska något annat än gädda, denna helg prioriterade jag annat båda dagarna. Ett av mina mål för detta år var att bredda mig och fiska mer abborre och gös. Det har jag gjort och jag tycker att det är riktigt kul med variationen.

Gösförbannelsen är bruten

Då det vilat en gösförbannelse över oss så har det sett mörkt ut med ett av mina fiskemål för året som var att få gös. De senaste försöken har inte resulterat i något mer än hånfulla gös-pet. Ett SMS i min telefon öppnade upp för möjligheten till revansch och för att bryta förbannelsen. Jag var (till skillnad från gösen) inte sen med att nappa på detta.

Det skulle bli ett kort pass efter jobbet, mörkret kommer snabbt så här års, men jag var hoppfull om att förbannelsen skulle brytas. Det blåste ordentligt och det var en relativt klar himmel när vi gav oss ut. Det började lovande, några kontakter, knäpp i jiggarna men ingq riktigta hugg. Mitt i ett telefonsamtal kliver dagens första fisk på, en skaplig fin fisk i trekilosklassen. Dock av fel art för kvällen, nämligen en gädda. Strax efter det kommer gädda nummer två upp.

Tiden rullar på och det händer inte så mycket mer. Tvivlet börjar smyga sig på, ska det bli ytterligare ett nederlag? Plötsligt gör Olle ett rejält mothugg och säger något i stil med ”sådär ja”. En gös runt tre kilo kommer upp till ytan, gör ett par rusningar och så händer det som inte får hända, linan brister. Gösförbannelsen gör sig påmind genom en sjöfågels skrattande när vi står där i båten.

Vi lägger ned det aktiva jiggandet och börjar vertikaljigga istället. Det visar sig vara rätt taktik, det är trögt och de tröga gösarna reagerade bättre på mer statiskt fiske. Olle får snart upp den första gösen i båten, en gnista hopp tänds för min del.

Det börjar bli mörkt, men strax efter den första gösen så känner jag något mot jiggen. Måste vara fisk tänker jag och är på helspänn. Då känner jag något igen och gör mothugget snabbare än vad Lucky Luke hade gjort. Smack! Den gyllene gösen bryter ytan och skrattet från sjöfåglarna är utbytt mot ljuvt plaskande vatten.

Vi krokar loss den, tar ett par (ofokuserade) bilder i mörkret, väger den och returnerar den. Vågen visade att mitt göspers blev 2,58 kg. Vi tvingas bryta strax efter detta på grund av mörkret. Jag känner mig upprymd, gösförbannelsen är bruten och ett av mina fiskemål för året är uppfyllt.